Jag är tillbaka
Två veckor har gått, jag vet...men jag har inte haft inspiration till att skriva. Det har varit tunga veckor men också veckor med glädjestunder. Som jag skrev tidigare så verkar lycka och olycka vara det riktiga radarparet i livet. De följs åt konstant.
Vad har hänt då senaste tiden? Massor :) Bl a har jag passerat minus 30 kg!!!! Det har gått segt på sista tiden eftersom jag inte har skött mig så bra, varken med träning eller matintag. Lustigt det känns när man inser att jag äter för lite och därför inte går ner i vikt... Udda känsla.. :)
Men nu kör jag igen!! så snart förkylningen släppt sitt grepp.... Och det måste den göra innan söndag! Då flyger jag söderut till flamencons förlovad land och hälsar på far min och möter upp "mina" flickor och deras mamma, min syster :) Det ska bli såååå skoj!! Som jag har längtat efter dem! Har inte träffat dem på 5 månader...ja, sen dagarna innan jag opererades. Åhhh..låt det bli söndag nu!
I lördags var jag på 40-årsskiva och firade en av mina bästa vänner. Superskoj och jag höll igång hela natten. Kom nog inte hem förrän 5 på morgonen tror jag... Minns inte exakt :) Kvällen till ära hade jag bestämt mig för att testa på detta med att dricka alkohol... Ja, jag vet, det har tagit lång tid... Men jag är ingen stordrickare redan innan..fast ska jag vara helt ärlig har jag nog varit rätt skraj också... Drack ca 1,5 glas vin under hela kvällen. Satan i gatan vad gott det var med lite rödvin!! Om jag blev asberusad? Nej. Inte det minsta faktiskt. Visst kände jag av det...tror det iaf...eller var jag bara "hög" på endorfiner? Hög på livet i allmänhet? Jag tror det :) Folk sa att jag strålade. Och ja, jag kände mig strålande :) Underbar känsla! och så många fina komplimanger...jisses!! Tant blir ju generad :) Jag behövde denna kväll... Underbart! :)
Jag har blivit så lyckligt lottad i livet med mina vänner! Måste bara få säga det. Jag påminns om det varje dag, men speciellt när jag läser om folk som gör denna operation, eller någon av de andra som finns att göra, som möts av skepsis, misstro och allmänt bara negativitet. Eller möts av de som anser att man fuskat sig till sin viktnedgång... Jennifer skriver om det i detta inlägg. Och jag säger som henne: Fuskat? I vilken tävling då? Jag tävlar inte med någon. Möjligen mig själv... Tragiskt att mötas av ignorans och oförståelse från omgivningen.
Så TACK alla vänner och människor jag har omkring mig! Ni är BÄST!!!
Vad har hänt då senaste tiden? Massor :) Bl a har jag passerat minus 30 kg!!!! Det har gått segt på sista tiden eftersom jag inte har skött mig så bra, varken med träning eller matintag. Lustigt det känns när man inser att jag äter för lite och därför inte går ner i vikt... Udda känsla.. :)
Men nu kör jag igen!! så snart förkylningen släppt sitt grepp.... Och det måste den göra innan söndag! Då flyger jag söderut till flamencons förlovad land och hälsar på far min och möter upp "mina" flickor och deras mamma, min syster :) Det ska bli såååå skoj!! Som jag har längtat efter dem! Har inte träffat dem på 5 månader...ja, sen dagarna innan jag opererades. Åhhh..låt det bli söndag nu!
I lördags var jag på 40-årsskiva och firade en av mina bästa vänner. Superskoj och jag höll igång hela natten. Kom nog inte hem förrän 5 på morgonen tror jag... Minns inte exakt :) Kvällen till ära hade jag bestämt mig för att testa på detta med att dricka alkohol... Ja, jag vet, det har tagit lång tid... Men jag är ingen stordrickare redan innan..fast ska jag vara helt ärlig har jag nog varit rätt skraj också... Drack ca 1,5 glas vin under hela kvällen. Satan i gatan vad gott det var med lite rödvin!! Om jag blev asberusad? Nej. Inte det minsta faktiskt. Visst kände jag av det...tror det iaf...eller var jag bara "hög" på endorfiner? Hög på livet i allmänhet? Jag tror det :) Folk sa att jag strålade. Och ja, jag kände mig strålande :) Underbar känsla! och så många fina komplimanger...jisses!! Tant blir ju generad :) Jag behövde denna kväll... Underbart! :)
Jag har blivit så lyckligt lottad i livet med mina vänner! Måste bara få säga det. Jag påminns om det varje dag, men speciellt när jag läser om folk som gör denna operation, eller någon av de andra som finns att göra, som möts av skepsis, misstro och allmänt bara negativitet. Eller möts av de som anser att man fuskat sig till sin viktnedgång... Jennifer skriver om det i detta inlägg. Och jag säger som henne: Fuskat? I vilken tävling då? Jag tävlar inte med någon. Möjligen mig själv... Tragiskt att mötas av ignorans och oförståelse från omgivningen.
Så TACK alla vänner och människor jag har omkring mig! Ni är BÄST!!!
