isnusmumrikens

Imorgon kommer att bli en utmaning... Jag ska ta mig ner till gymmet själv; inte för att mini-Jillian väntar på mig, inte för att jag lovat någon annan att ses där utan bara helt enkelt för min alldeles egna skull. Räknar m att vakna tidigt så jag får det avklarat på morgonen redan. Måste ju öka träningsfrekvensen om det ska ske nåt. I morse var det ju meningen att mini-Bob och jag skulle ta en morgonpromenad när jag kom hem efter nattjobbet men det regnade ute så vi sköt upp det till när jag hade vaknat istället. Och ut kom vi, 50 min promenad :) Så skönt faktiskt. Ja, hör och häpna, jag tycker om att gå. Just nu iaf. Och det är i nuet jag vill leva så..

I fredags damp ett brev ner från Landstinget. Sådär ja, tänkte jag, nu kommer äntligen min tid till psykologen som jag väntat på i snart 4 månader. Döm om min enorma förvåning när det kommer från Kirurgmottagningen...!!! Vad hände nu? Det var iofs "bara" ett remissvar, att de tagit emot remissen fr doktorn på viktenheten, men ändå? Vad innebär detta? Ska jag komma direkt till kirurgen utan att passera gå? Ingen berättar något heller. Inga samtal om att det kommer att skickas en remiss innan mötet m psykologen...nada. Nåja, jag är glad. Hoppas på att något händer nu. Väntetid är det ju dit också men ska ringa och säga att jag gärna står på återbudslistan.

Börjar det röra på sig nu?? Läskigt. Bra läskigt.