Jag förvånar mig själv varje dag nu, humöret går uppåt hela tiden och det känns underbart!!

Dagen till ära provar jag nu att äta lite av mammas saffranskaka, en liten bit.
Åh. Min.Gud.
Jag dog lite, så gott var det! Jag tar en liten bit, tuggar, njuter. Känner efter noga så jag inte får en dumping och än så länge har jag klarat mig :) Så underbart gott är det!!!!

Min underbara mamma gav mig även matlådor, en supergod fiskgratäng och en kycklinggryta. Båda enligt GI-recept. Kyckling har jag inte ätit sen jag började på soppdieten. Och fisk...hmmm ja...det har ju aldrig varit en favorit hos mig. Som barn åt jag bara mammas fiskgratäng m dillsås, fiskpinnar och fiskbullar.

Men nu... något har skett med mig. Det sägs ju att smaklökarna kan ändras men inte trodde jag att jag skulle bli så förtjust i fisk.. Min familj trillar nog baklänges nu :) Dessa snart 5 veckor sen operation har jag nog fått i min mer fisk än jag fått de senaste 15 åren. Kanske lite överdrivet men inte så långt från sanningen ändå.

Jobbar nu sista natten för denna omgång och har hela nästa vecka ledig :) Imorgon kommer (förhoppningsvis, beroende på vädret) en väninna på besök. Väninnan har varit till stor hjälp inför denna op genom att svara på alla mina konstiga frågor om allt möjligt. Hon gjorde själv operationen förra året i december. Jag har inte träffat henne sen i februari så det ska bli spännade att se hur hon ser ut i verkligeheten. Har bara sett en bild skickad som mms :)

Nähä, om man skulle ta ett par varv runt i lokalerna så jag får röra på mig lite. Stelnar till så fasligt när jag sitter. Igår natt joggade jag runt lite här på jobbet :) Dels för att få upp värmen, dels för att mjuka upp musklerna i benen och få lite motion.
Fast det måste ju ha sett lite lustigt ut... Tur jag sitter själv här :)

Ha det bäst!

Lite försiktigt optimistisk inser jag att jaaa, jag är nog på rätt väg nu, på väg upp igen. Allt känns inte piss och jag ifrågasätter inte lika mycket längre. Det känns ljusare och det i sin tur känns underbart :)

Maten funkar bättre och bättre. Nu ska jag ju bara börja laga mat igen också. Jag har dock lite svårt med hur jag ska äta när jag jobbar natt. Ska jag verkligen äta två lagade mål mat? På måndag måste jag ringa dietisten och höra om hon har någon bra idé/förslag.

Jobba går bra iaf. Jag känner att jag har tur ändå som jobbar just natt, det är ju inte lika stressigt som att jobba dag. Jag förstår inte hur det skulle funka med maten så här innan man har fått in ätandet som rutin. Nej, jag känner mig lyckligt lottad där.

Det som ska till nu är ju att tvinga ut mig själv på dessa förbenad promenader som jag inte tycks få till... Kroppen börjar värka så jag känner ju att jag verkligen behöver motion, mina leder behöver röra på sig under en längre sammanhängande period dagligen... Nästa vecka, då ska jag. Jag vill ju, egentligen. Jag längtar efter att kunna börja med "riktig" träning snart. Träningen ger ju även endorfiner som gör att man blir gladare också. Bara vinst m a o :)

Angående förra inlägget förresten, det om BMI. Nej, jag tror inte heller på enbart BMI. Det är inte en helt tillförlitlig metod, men man har börjat se på BMI på ett annat sätt inom vården. I alla fall i mitt landsting (läs viktenheten som remitterade mig vidare till kirurgen) Där mäter man även bukhöjden när man ligger ner, bl a. Det går inte fort, landsting ändrar man inte i en handvändning. Inte ens alla som jobbar inom vården anser att fetma är en sjukdom, vilket i sig är väldigt tragiskt.

 Men det var lite skoj att kolla hur det hade förändrats på minus 15 kg :)

Efter att jag ätit ska jag hämta upp väninnan F för vidare färd till grannstaden för att kolla på nya Twiglight-filmen, Breaking dawn del 1. Hon är lite mer exalterad än jag, men det beror ju på att jag inte är vidare förtjust i filmerna. Törs jag säga det högt?? Eller blir jag lynchad?? ;) Verkar vara den enda som inte blivit frälst. Robert Pattinson får inte mitt hjärta att klappa fortare och han som spelar Jacob ser INTE ut som en indian... Och skådisen som spelar Bella... Please!!!!
Men jag  har ju sett de tidigare och jag behöver inte direkt betala för att se filmen så.... :) Och så behöver jag en anledning att ta mig ur morgonrocken och fixa till mig ;) Och att jag sen dessutom får umgås med en go vän gör ju inte saken mycket sämre :)

Nej, måste fixa maten innan jag ska iväg, det tar ju som sin lilla tid att äta numera :)

Biogodis? Tja, en Naturdietsmoothie blir det... Och vatten!! Måste dricka vatten!!! Mycket dålig på det...


Kram

Idag har det varit en bra dag. Jag skjutsade mammas väninna till Falun för hon skulle på återbesök poå ortopeden efter att ha brutit överarmen. Min mamma är klok hon, hon förstod att det var nåt sånt här jag behöver för att komma ut från lägenheten. När mammas väninna var inne på sjukan så passade jag på att åka ner på stan och hälsa på kusin på jobbet och prova lite vinterskor.

Nu sitter jag här i min iskalla lägenhet inlindad i filt ovanpå fleecejackan och med ulltofflor. Jag hoppas att hyresbolagets nissar kommer hit imorgon och fixar elementen eller vad det nu är som är fel. Samma sak för 4e vintern i rad... Tröttnar på detta snart...


Snart kommer väninna T och håller mig sällskap en stund :)


Jag har fortfarande så svårt att få i mig vatten. Det bubblar och bubblar bara i magen... Tips någon?

Ja, jag vet att jag varit supersämst på att blogga... Men det har varit jobbigt ett tag. Och är fortfarande jobbigt. Åker berg och dalbana dagligen. Det som håller mig uppe är vetskapen om att det kommer att gå över och det kommer att bli bra. Jag vet det. Ska bara komma till att känna det också :)


Jag är oerhört lyckligt lottad med underbara vänner som bara finns där. Tack!


Jag kämpar på med att försöka få i mig maten, men det går segt, men framåt. Matlusten är borta mestadelen av tiden och när jag äter blir jag mätt allt för fort. Och ja, jag äter i sakta mak.


Positivt idag:

Besök av två underbara vänner
Bra viktnedgång; -14,2 sen flytstart
Underbart, kärleksfullt mejl fr en mycket god vän

Hoppas du som läser har tålamod med mig, jag kommer att komma tillbaka. Snart hoppas jag :)

Kärlek till dig!

Tack för alla fina ord!

Jag mår mycket bättre nu, MYCKET bättre. Att bara få höra att reaktionerna var helt normala hjälpte en hel del :) Så nu är jag tillbaka på banan!

Helgen är fylld med besök så kommer inte hinna så mycket bloggande (som jag ju iofs redan är rätt kass på, sorry) På måndag börjar jag jobba igen och det känns riktigt bra att få komma in i rutiner igen :)


Ha en alldeles UNDERBAR helg!!

Kram