Helgen som var
I fredags var jag och mamma iväg på mamma/dotter-shopping i Västerås. IKEA naturligtvis, men även Bokia, för ihandling av födelsedagspresent, lite klädbutiker där jag inte hittade nåt skoj och en massa skobutiker..även där kammade jag noll. Men jag och mamma hade supertrevligt och många timmar passerade väldigt fort :)
Lördagen var vikt till att städa och sen kalas på kvällen. Och det vet man ju hur det går....städning är ju inte det roligaste man kan hålla på med... Så när lillasyster och pojkvän ringer och frågar om de får komma på lite fika så säger jag ju inte nej :)
Kraftigt försenad med städningen kom jag iaf till slut igång och då gick det i ett huj :) Rent från golv till tak på 3 timmar :) Jag kan om jag vill..hehehe!
När jag gjort mig iordning åkte jag och hämtade födelsedagsflickan och hennes väninna för att handla mat. Nåja, mat och mat...ost och kex och en massa frukt blev det. Till det drack vi ett glas rött. Senare hamnade vi på krogen där vi drack lite till. Tänkte att jag skulle testa lite hur mycket jag kan dricka nu utan att bli drängfull. Ja ghar ju inte riktigt vågat mig på det men denna gång så... Jag har ju läst om att man kan bli klapp kanon på bara ett glas vin efter operationen. Men det blev jag inte. 2 glas vin och två drinkar(4:or) fick jag i mig under hela kvällen, utan att bli allt för full :) Kvällen var supertrevlig från början till slut, precis som det ska vara när man är ute med vänner :)
Söndagen vaknade jag lite tung i huvudet...Satt som bäst och bara var i soffan när P skrev och frågade om vi skulle ut och ta en promenad i det fina vädret. Lat-jag försökte under en millisekund komma på alla fina ursäkter jag har samlat på mig under åren...och kom inte på en enda. För jag vill ju ut och gå. Trots att det är bland det tristaste jag vet. Nu är jag glad att jag kom iväg. Det var underbart vackert efter älvpromenaden. Testade igen att jogga lite :) Och det gick bra :)
Resten av dagen väntade jag på ett fikabesök som inte dök upp, tvättade det som fanns i tvättkorgen, städade undan efter gårdagskvällen och till slut hamnade jag i soffan med fruktfatet som blev kvar :)
Min mediepaus fortsätter. Känner jag mig det minsta lilla stressad så stänger jag ner datorn. Jag mår ju bra av att pausa så jag fortsätter med det ett tag till. Jag behöver inte sitta på Fb hela tiden. När jag går från datorn kan jag stänga av, eller när jag tittar på film behöver det inte heller vara igång. Jag läser min bok istället. Eller plockar hemma. Eller lyssnar på lugn musik och bara är. Så skönt!
Bjuder på lite bilder från promenaden :)

Bäverarbete :)

Vårflod...?

Dammluckorna öppna fullt tror jag minsann :)
Bjuder på en bild från lördagen också :)

Utlovade klädbilder

Spanienköp

Spanienköp

Spanienköp
Syns kanske lite dåligt...

Urringningen

KappAhl
En munkjacka med trekvartsärm :) Superskön och.....rosa...hmmm...

Zizzi. Långt linne
Det var liten bildkavalkad på kläder jag köpt. I mindre strolek :)
Jag köpte även två par svarta byxor i Spanien och en svart kofta på Zizzi men de kom inte med :)
Sov gott alla!
Lugn tisdag
Vid 14-tiden ringde min vän C och beordrade mig att ta på mig "utochgåiskogenkläder" för hon skulle komma och hämta mig strax. Så det var bara att lyda. Vilket jag mer än gärna gjorde. En skogspromenad med henne och hennes små vilddjur var precis vad jag behövde! Så ut i skogen for vi. Promenerade i ett crosspår mitt i skogen, höll på att komma bort oss lite. Tur att det finns navigator i telefonen ;)
Testade en sak där ute i skogen....Jogga. Japp, du läste rätt. Jag. Joggade. Inte så långt eftersom den förbenade höften sa ifrån men jag gjorde det. Joggade en kort kort bit. Och det var inte så jobbigt som det har varit. En upplevelse. Räät vad det är springer jag New York Marathon...hehehe.
I måndags morse var jag även till gymet och kollade upp hur det funkar med en PT. Killen i reception tog mitt nummer för att vidarbefordra det till PT´n. Så nu väntar jag på samtal från honom. Hoppas han ringer snart och jag hoppas att han kan ha tid med mig denna vecka redan. Nästa vecka blir det svårare när jag jobbar igen.
Så ni ser, jag får lite gjort iaf ;)
Sista natten
Denna vecka har jag ju provat att avskärma mig lite från mediebruset (typ Facebook. Ja varför skrev jag om här)
Det verkar ha fungerat i alla fall. Och ingen är gladare än jag för det. Så jag fortsätter så. Jag vill hitta tillbaka till min kreativitet igen så jag fortsätter på inslagen bana. Jag kan hitta annat att göra än att befinna mig uppkopplad dygnet runt.
Denna vecka har jag läst mycket. Håller på att läsa bokserien Game of thrones som ju går som serie också :) Böckerna kan jag verkligen rekommendera om man gillar den typen av bok :) Jag försvinner långt bort till sagans värld som är fylld av riddare och vackra damer, trubadurer och narrar. Krig coh drakar, skräckvargar, vålnader och gengångare...Kan det bli bättre? Nä :)
Denna vecka ska jag även ta tag i träningen igen. Jag behöver få utlopp för den negativa energi som nästlat sig in i min kropp. Ja, och så behöver jag träningen desperat nu. Vill inte ha mer värk om det inte är "självförvållad" värk då förstås ;) Nu JÄVLAR!!! Och nu har jag skrivit det här och "duktiga flickan" i mig kommer att skämmas ihjäl om jag inte gör som jag skrivit. Och jag vill ju inte såra flickstackarn... ;)
Annars händer det inte så mycket i mitt trista liv. Inte jobbveckan iaf. Då sover och jobbar jag mest. Blir inte mycket tid över till annat. Jag minns att jag lovade bilder på kläderna jag köpte i Spanien och jag ska försöka ta tag i det under veckan. Lovar ;)
Kram på er!
Nya upptäckter, del...ingen aning ;)
Jag kan inte låta bli att känna på dem, trycka lite på dem. Tycka att jag är lite knäpp som gör det...och sen trycka lite till...hahahaha :)
*Blir knappt andfådd när jag gått upp för alla trapporna hem till mig. Trots packning. I höga klackar. Coolt :)
Nu ska jag göra mig klar att åka till jobbet. Göra natt 4 av 7. Som sällskap har jag min bok. En underbar bok :)
Kan inte ha det bättre :)
Maj 10, 2012
Satte mig ner för att skriva lite om allt som snurrat i min hjärna senaste tiden och hade börjat forma ett inlägg i huvudet. Men när jag nu väl ska skriva så är det blankt. Totalt tomt. Hmmm...
Börjar med att svara Linda som frågade mig hur jag äter på natten när jag jobbar.
Jag jobbar 21-07 och brukar ligga och sova fram till ca 15. Jag äter frukost när jag kliver upp, brukar kunna bli runt halv 4. Sen försöker jag hinna med ett mellanmål innan jag åker till jobbet runt 19.15 (har ca 50 min bilfärd till jobbet) Innan jag börjar jobba äter jag varm mat. Min dietist sa sen att mellan ca 01 och 05 så ska man inte äta så "tungt" så jag äter yoghurt m müsli, Skyr (som är väldigt bra för oss opade eftersom den innehåller en massa protein) keso, frukt..ja saker som är lättsmält helt enkelt. Detta eftersom kroppen vilar på natten trots att vi är vakna. Sen dricker jag; vatten och grönt te mest, för att få i mig vätskan. Om jag orkar försöker jag hinna med att äta ett till mål mat innan 12 på natten också. När jag vet med mig att jag inte kommer att få i mig så mycket protein så brukar jag mixa en "drink" (typ Modifast som vi ska "flyta" på innan op) I mitt fall väljer jag NOKA Blåbär (finns på Hälsokost) som tydligen är det enda märke som är laktosfritt. Helt enkelt en räddare i nöden :)
Jag hoppas att du blev lite klokare Linda :)
Annars då? Tja...livet rullar på... Just nu är det ju inte på topp men jag vet att det kommer att ljusna snart igen. Det tvekar jag inte ett dugg på :) Det har bara hänt lite mycket senaste tiden. Yttre faktorer jag inte har så stor inverkan på. Men.."efter regn kommer solsken" :)
Nu kom jag ju på vad jag skulle skriva om :)'
Jag har ett tag känt mig låg (Nähä!! ;) ) Jag har känt mig stressad och inte fattat riktigt varför. Så insåg jag att jag har ju tappat mig själv någonstans på vägen. All min kreativitet har jag gömt långt långt bak på ett ställe som jag glömt bort. Vad gör jag när jag inte jobbar? Tittar på TV och surfar på sociala medier. Ja när jag inte umgås med vänner. Mitt liv levs genom Facebook...tragiskt men sant. Jag ville nog inte tro det om mig själv men jag är fasen beroende. Så i helgen bestämde jag mig för att..tja...avgifta mig lite. Stängde helt sonika av TV och lyssnade bara på musik genom datorn. Och detta på en fredagkväll... Den ni :) Och som jag fick gjort!! Har haft två kartonger stått i mitt "skämshörn" sen jag flyttade in....för 3,5 år sen!! Hade ingen aning om vad som fanns i dem men jag tog nu tag i det och gick igenom dem. Där i fann jag bland alla skräppapper, gamla brev och mina dikter. Där och då insåg jag att jag tappat en stor del av mig själv. Jag skrev ju alltid dikter förr. Som en slags ventil.
På lördagen fortsatte jag med ett vinnande koncept, rensade två korgar som stod i bokhyllan fulla med skräppapper. OCh kunde sen plocka in böckerna som stod i en papperskasse på golvet, i skämshörnet. Ja, nu behöver jag inte skämmas längre över hörnet :) Eller ja, så fort jag burit ner systers två kartonger i källaren så ser det bra ut där igen. Jag håller även på att rensa kläder som blir förstora (hehehehe, ett sant nöje) och allt annat skräp jag har en tendens att samla på mig.
Nästa projekt är att rensa i källaren och försöka få ordning där.
Jag har stressat en hel del över att läsa om andras framgångar på vågen, hur duktiga de är på att träna osv osv. Så jag gick ur gruppen jag var med på på Fb eftersom det fick mig att må dåligt. Och det känns bra. Faktiskt. :)
Så vad lär jag mig av detta då? Om jag sliter mig från dator och TV så får jag en massa gjort och börjar använda hjärnan igen :) Läser böcker igen. Lyssnar på musik igen. Njuter.
Uj, långt detta blev då... Och säkert rörigt till tusen. Men sån är jag just nu :)
Det ljusnar snart
Jag gläds givetvis med mina bloggvänner i deras framgång, tro inget annat, missförstå mig inte. Jag är överlycklig för deras skull. Min ångest sitter ju bara i huvudet. Och det går över. Jag är bara svag för tillfället.
Jaaa, det var nog dags för B12-sprutan igen tror jag minsann. Börjar känna igen dessa känslor nu. Så, på väg hem från jobbet imorse ringde jag mamma sjuksköterska som fixade det hela nu på kvällen :) Jag har sån tur att jag har henne!! Så nu har jag fått påfyllt igen och väntar in effekten :)
Idag (ja, den 24e) så firar jag nu 6 månader som opererad, mitt nya liv fyller 6 månader idag. Och jag har klarat av att tappa 33,2 kg nu...och jag kommer INTE att plocka upp dem igen :P
I söndags var jag hem till min barndomsvän L och fikade :) Så skönt att prata med någon som ändå känt mig så länge men ändå inte är familjen. Hon vet vad som hänt i mitt liv i stora drag och jag behöver inte förklara mig så mycket när man berättar något.
Av L fick jag en hel kasse med massa kläder som jag kanske inte kan ha nu men jag kommer att kunna ha det snart (räknar jag med, hehehehe)
Jag satsar nu på att komma ner på 2-siffrigt lagom till Madonna-konserten den 4 juli. Jag måste ha ett fast mål för att sparka mig själv där bak... Inflammationen i knä/höft skiter jag i nu och sätter igång med träning och promenader. Jag kan inte hålla på så här mer! BASTA!!! Jag är min egen lyckas smed :) Och jag vill ju bli en vältränad kvinna, inte en vandrande löstskinnhög...
Jag mår bra. Tro mig. Är bara lite "oggy" just nu. Det går över snart :D
Nya upptäckter igen...
Jag kan nästa bita mig själv i tån.
Jag kommer åt att tvätta nästan hela ryggen.
Och jag är helt säker på att om någon såg mig när jag ligger i soffan och bänder på mina ben (försöker bita mig själv i tån t ex) så skulle de ta i mig på Säter :)
Resan
Nu har det i och för sig hänt en del. Förra veckan var jag ju till Spanien för att träffa familjen :) 6 dagar fick jag njuta av att kunna leka och kramas med mina älskade småtroll, umgås ordentligt med min kära syster och min pappa. Jag hann även träffa mina kusiner som jag inte träffat på 1,5 år. Underbart!
Nu önskar jag att jag även kunde skryta med att jag fick njuta av sol och värme....men ICKE! Det har inte regnat i Spanien på hela vintern så GIVETVIS regnade det hela veckan....! En halv dag fick vi sol och varmt, första dagen vi var där. Kan ju säga som så att jag hade ju inte packat för kallt och regn...och absolut inte för snö...!! Jodå, det snöade på avresedagens morgon. Fascinerande... Skrattade gott när vi åkte till flygplatsen dock...Lite lätt pudersnö ligger på marken och då körs plogbilarna fram..!! HAHAHAHAHAHA!!! Som jag skrattade! Nu plogade de iofs inte, utan saltade vägbanorna så att folk inte skulle köra i diket. Pappas fru berättade dock att många stannar hemma från jobbet när det kommer snö eftersom de inte kan och törs ta sig till jobbet/skolan. Svårt att förstå för en nordbo som är van vid liiite mer snö än så ;)
Under veckan så fick jag ju leka med "mina" barn, jag jagade dem runt i huset under deras skräckförtjusta rop och ibland fångade jag in dem. Och... jag orkade! Jag blev inte helt slut. Jag slutade inte för att jag inte klarade mer, utan för att det var dags att äta t ex. Vilken känsla!! Jag orkade gå upp för alla trapporna hem till pappa. Utan att dö en smula på kuppen.
Jag och syster var på shopping (för det ändamålet var vädret perfekt) Hittade en del kläder som jag köpte. Eller jag betalde inte eftersom pappa ville ge mig dem som present, så jag tackade och tog emot :) 3 toppar hittade jag och två par byxor. Nu måste jag hitta någon som kan fålla byxbenen på ena paret eftersom de är för långa :) Kanske kan jag övertala mamma när hon kommer hem igen :) Jag ska försöka fota och lägga ut bilder under veckan :)
Flygresan var ju också ett litet eldprov... Har ju inte varit så förtjust i att sitta inträngd i en flygplansstol där jag först måste fråga efter en bältesförlängare och sen även hoppas på att planet inte är fullt så att jag kan ha en ledig plats bredvid mig så att jag kan fälla bordet bredvid och ställa saker på. För det har itne funkat att använda mitt eget eftersom magen tagit i... Denna gång behövde jag inget av det. Ingen bältesförlängare krävdes...Jag fick t o m dra åt bältet, fick en stropp över på ca 1 dm :D Ja, och bordet gick att fälla ner utan problem. Nu upptäckte jag ju även att ju längre fram i planet du sitter desto mer benutrymme är det. Jag hade tur alla resorna och fick superplatser. Och jag satt dessutom inte fast som i ett skruvstäd heller i den förbannade stolen. Det fanns lite luft runtom :)
Så nu har jag landat hemma, firat lite påsk ensam, varit ledig en påsk för första gången på många år. Denna vecka är det jobb som gäller igen, hela veckan lång :)
Jag är tillbaka
Vad har hänt då senaste tiden? Massor :) Bl a har jag passerat minus 30 kg!!!! Det har gått segt på sista tiden eftersom jag inte har skött mig så bra, varken med träning eller matintag. Lustigt det känns när man inser att jag äter för lite och därför inte går ner i vikt... Udda känsla.. :)
Men nu kör jag igen!! så snart förkylningen släppt sitt grepp.... Och det måste den göra innan söndag! Då flyger jag söderut till flamencons förlovad land och hälsar på far min och möter upp "mina" flickor och deras mamma, min syster :) Det ska bli såååå skoj!! Som jag har längtat efter dem! Har inte träffat dem på 5 månader...ja, sen dagarna innan jag opererades. Åhhh..låt det bli söndag nu!
I lördags var jag på 40-årsskiva och firade en av mina bästa vänner. Superskoj och jag höll igång hela natten. Kom nog inte hem förrän 5 på morgonen tror jag... Minns inte exakt :) Kvällen till ära hade jag bestämt mig för att testa på detta med att dricka alkohol... Ja, jag vet, det har tagit lång tid... Men jag är ingen stordrickare redan innan..fast ska jag vara helt ärlig har jag nog varit rätt skraj också... Drack ca 1,5 glas vin under hela kvällen. Satan i gatan vad gott det var med lite rödvin!! Om jag blev asberusad? Nej. Inte det minsta faktiskt. Visst kände jag av det...tror det iaf...eller var jag bara "hög" på endorfiner? Hög på livet i allmänhet? Jag tror det :) Folk sa att jag strålade. Och ja, jag kände mig strålande :) Underbar känsla! och så många fina komplimanger...jisses!! Tant blir ju generad :) Jag behövde denna kväll... Underbart! :)
Jag har blivit så lyckligt lottad i livet med mina vänner! Måste bara få säga det. Jag påminns om det varje dag, men speciellt när jag läser om folk som gör denna operation, eller någon av de andra som finns att göra, som möts av skepsis, misstro och allmänt bara negativitet. Eller möts av de som anser att man fuskat sig till sin viktnedgång... Jennifer skriver om det i detta inlägg. Och jag säger som henne: Fuskat? I vilken tävling då? Jag tävlar inte med någon. Möjligen mig själv... Tragiskt att mötas av ignorans och oförståelse från omgivningen.
Så TACK alla vänner och människor jag har omkring mig! Ni är BÄST!!!
Inte glömt
En underbar människa valde att lämna jordelivet nyligen, och lämnade mig, och många andra, i chock. Jag har ännu inte fattat...och jag kommer nog aldrig att göra det heller. Han var en sån fin, underbar, kärleksfull människa, som var duktig på att tala om vad man betydde för honom. Jag hoppas att jag kunde göra detsamma för honom. Nu finns han där på andra sidan och väntar på oss.
Vila i frid!
Jag kom till slut på varför jag kände mig låg innan...Det var dags för B12-sprutan. Jag behöver tydligen min lite oftare än var 12e vecka.. Tur att det bara var det som stal min energi och mitt humör. Sen var det olyckligt att det hände lite trista saker samtidigt (inte min vän, andra saker)
Crap! Halva texten försvann eftersom man tydligen blir utloggad om man är inaktiv för länge.... Hade jag vetat det hade jag ju sparat det jag skrivit. Crap crap crap! Och klockan har blivit så mycket att jag inte kan komma ihåg orden jag just skrev... Ja minnet är inte som det ska än trots att ajg fått B12-sprutan. Ja ett av symptom på brist är tydligen glömska... Ska försöka minnas...
Vikten står just nu stilla men jag stressar inte över det, jag har inte varit världsbäst på att sköta träningen... Det är ju så vansinnigt tråkigt att träna i maskiner... Jag måste hitta tillbaka till träningslusten som jag hade när mini-Jillian fanns där och hojtade på mig. Jag får helt enkelt ta med mig pappret med mina pass på och köra på egen hand på mitt nya gym :) Det är ju sån träning jag vill ha, där jag pumpar slut på mig själv :)
Mer då? Ja, jo.. just det... Det positiva som hänt också.. Lustigt det där att lycka och olycka tycks gå hand i hand emellanåt...
Om mindre än tre veckor sitter jag på ett plan till Madrid där jag kommer att möta upp min syster och hennes familj för att hälsa på vår far. Jag har inte träffat nån av dem sen före operationen. De har bara sett bilden som även ni har sett. Ska bli så spännande! Sen hoppas jag på att det är lite varmt där också så att jag får känna om jag kanske kan klara av värmen lite bättre nu :) Hoppas på lite shopping också i Madrid. Behöver lite nya kläder. Och skor. Och kanske en ny väska.. :)
Min underbare vän P kom dock med den största överraskningen... Han bjuder mig på........ MADONNAkonserten i Göteborg!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Fatta att jag ska få se The Queen!!!!! Jag har velat se henne live sen....alltid :) Och nu händer det!! Helt otroligt...
Jag är en lyckligt lottad kvinna som har fantastiska, underbara vänner runt mig som förgyller min dag, varje dag!Jag älskar er alla!
Det är viktigt att vi talar om för varandra att vi älskar varandra.
Ge en främmande människa ett leende, det kanske kan förändra den människans liv.
Ta hand om varandra, älska varandra!
Nya upptäckter
Idag upptäckte jag nåt nytt igen med mig och min kropp. Ja, förutom upptäckten att även jag har ben i min kropp ;)
När jag satt i soffan och kollade på Biggest Loser-finalen (den amerikanska, kollar inte på den svenska) för att hitta inspiration till träning, så upptäckte jag helt plötsligt att jag satt i skräddaställning...
Jag. I skräddarställning.
Och det var bekvämt dessutom. Så coolt!! Minns inte hur längesen det var jag kunde göra det. Då kom jag ju även på att jag häromdagen var tvungen att dra fram bilsätet ett hack för att nå till pedalerna...Och jag slår inte längre i magen i ratten... Måste innebära att ryggfettet försvinner ;) Fånigt kanske du tycker, men ack så stort för mig :)
Hela tiden upptäcker jag dessa små saker men jag glömmer bort att skriva om dem :)
Ett par saker till: Jag kan numera stå på ett ben och ta på mig strumporna, utan att tappa balansen. Jag kan böja mig ner och knyta skorna utan att det känns som att ögonen ska poppa ur sina ögonhålor. Underbar känsla. Sen att inte svettas så fort man rör sig är nog bland det bästa. Ser med spänning fram mot sommaren. Undras om jag kommer att klara värmen bättre i år, kanske jag t o m kan njuta av den :)
Måndagsvägning
Klädstorlekar
Men vad har jag då för storlek numera?
Inte en jävla aning!
Så länge jag kan minnas har jag haft storlek megagigantisktskitstor...nåja, iaf de senaste 20 åren..minst. Jag har ju alltid varit störst.
Så imorgon, lönedagen, ska jag bege mig till Kupolens köpcentrum för att försöka ta reda på min nya storlek och förhoppningsvis hitta lite nya toppar.
Och jo, jag ska visst köpa kläder, även om jag kommer att växa ur dem snart. Jag får väl sälja dem sen då. Jag vill känna mig snygg och fräsch även på min resa neråt :)
"Tappar jag nåt hekto - låt det ligga" :)
Träning m yrsel och ångest
Det var rätt fascinerande att se sen hur fort det gick att iaf få bort skakningarna och svimningskänslan. 3 tuggor på bananen och det vände direkt. Ångesten la sig så sakteliga den också. Jag lyckades ta mig hem och äta en Skyr-yoghurt proppad med protein :)
Idag blir det vilodag, men imorgon kör jag igen. Har ju lovat mig själv att köra åtminstone 2 ggr/vecka nu i början. För att jag vill. Jag mår bra av det.
Solen skiner ute och jag ska snart köra igång denna morgon ordentligt. Hämtar mig lite i soffan efter frukosten först bara :)
Hoppas ni alla får en underbart solig dag!
Hormonmorgon
Ligger i soffan och kollar på Extreme homemakeover...och bölar redan innan första reklamen, innan de ens hunnit riva gamla huset... Jisses! Kan inte annat än skylla på hormonerna som fortfarande spökar ;) Vad skulle det annars vara?
Senare idag blir det lunchdate med Linda och funderar även på att äta en bit semla dagen till ära. Fettisdagen och allt :)
Jag har sorg...
Jag har sorg. Jag har provat 2 gånger nu med samma resultat....
Mina ÄLSKADE Cheezballs smakar inte lika gott längre!!!!!! Buuääääääää!!!
Jajaja...Lika bra det kan jag tro...
Jag har nu börjat min ledigvecka som jag längtat efter så. Planen för veckan är att få in 2 träningspass minst, gärna 3. Men jag måste få min inflammation att ge med sig i knä och höft så att jag kan börja gå promenader som jag "älskar" så... Men, som jag brukar säga numera - Bara att gilla läget :)
Jag kan ju inte äta Voltaren, som jag nämde tidigare (ja, magen har blivit bättre nu äntligen) så jag håller på att smörja med Voltarensalva istället. Salvan har som inte lika effekt. Och jag kan inte smörja alla ställen som skulle behöva det. Önskar att jag kunde fortsätta med tabletterna eftersom de hade effekt även på de andra ställena som jag har ont på men men...
Näää...om man skulle ta och krypa ner under täcket och sova lite jag orkar upp imorgon bitti och träningspasset :)
Sen orkar jag inte lyssna på grannarna som ligger och hostar... Ja. Det är lyhört här. Otroligt lyhört. Man hör tamigtusan allt genom dessa pappersväggar... Allt.
Vägning
Ett problem har jag....Håret. Jag tappar hår...i massor... Och enligt dietisten kan det hålla på i upp till ett år (1 år!!!!??!!) detta håravfallande... Så mycket hår jag inte!!!! Blir det för illa plockar jag fram trimmern och kapar allt! Så får jag väl gå med huvudbonader tills håret (förhoppningsvis) växer tillbaka. Köpa in lite peruker kanske...
Jag försöker att verkligen inte stressa upp mig över detta men... ja...jag är fåfäng. Jag vill ha mitt hår kvar.
I övrigt händer inte så mycket denna vecka, som ju är jobba-natt-vecka. Jo men just det!! Jag har flyttat. Eller jag önskar att det var mitt ställe i alla fall. Är kattvakt åt älskade Malin i hennes lilla stuga i skogen. U.N.D.E.R.B.A.R.T! Jag vill också bo så... Försökte intala Malin att hon ju faktiskt numera bodde i en lägenhet högst upp i ett rosa hus men hon köpte nog inte det riktigt... Synd... :) Jag är glad att jag fått bo där under helgen... och i sommar kommer jag att bo där...mer eller mindre.. hehehe... Malin kommer att vara så trött på mig! MOOOAHAHAHHAHAHAHAHA!!!! Och kanske kommer katten fram från sina gömmor om jag visar mig där oftare? Maken till rädd katt..Gömmer sig så fort jag kommer dit. Han mötte mig vid dörren men såg skapligt förvånad ut när han såg att det var jag. Sen var han borta. Putsväck! Få se om han kryper fram idag :)
Nej, svammel 04.22 kan inte vara så skoj att läsa så jag lägger ner nu.. :) Hoppas ni får en fin söndag!
Kram
Förändring...?

Första bilden är tagen på mammas kalas, två dagar innan operationen. Det andra tog min goda vän Malin i söndags :)

