Första besöket
Idag var jag ju som sagt till viktenheten för att träffa en beteendevetare och sen en läkare för en första bedömning. Upp tidigt som fasen (jag som blivit van att sova på morgonen..) och sen iväg för att kunna vara på plats kl 08.00.
Det kändes som om allt gick bra. Läkaren sa att det är kirurgi som gäller för mig (det som jag nu kämpat för i många år nu, dvs en GBP-op) De vill bara att jag ska träffa en psykolog också. Sjukgymnasten deras behövde jag inte träffa tyckte de eftersom jag har min fantastiska "mini-Jillian" på min egen vårdcentral :)
Det känns så super nu!! Jag är lycklig! Och jag är värd detta.
Jag har förberett mig för resan under lång tid, packat väskan och sitter nu på tåget som precis lämnat perrongen. Jag hoppas och håller tummarna för att det kommer att bli en stabil resa :)
Sitter och letar ännu mer info om operationen och hittade en föreläsning fr Örebro, eller snarare en informationsträff för patienter som ska göra en GBP. Mycket intressant. Många risker och komplikationer kan tillstöta som är lite läskiga men jag är redo. Jag är villig att riskera det, för det liv jag lever nu är bara ett halvt liv...om ens det.
Mtt mål är att bli sund, stark och frisk. Kunna bli accepterad som person innan de ser min enorma kroppshydda. Inte känna att man behöver special-vad-som-helst och bli behandlad därefter, som ett konstigt väsen. Slippa se avsky i människors ansikten, slippa möta fördomar om att tjocka människor enbart är lata och äckliga och får skylla sig själva...
Men framför allt, att orka med mitt liv.
Jag är viktigast i mitt liv!!!
Massor med kärlek till mina vänner som stöttar mig! Ni betyder massor för mig även om jag kan vara dålig på att visa det. <3
Det kändes som om allt gick bra. Läkaren sa att det är kirurgi som gäller för mig (det som jag nu kämpat för i många år nu, dvs en GBP-op) De vill bara att jag ska träffa en psykolog också. Sjukgymnasten deras behövde jag inte träffa tyckte de eftersom jag har min fantastiska "mini-Jillian" på min egen vårdcentral :)
Det känns så super nu!! Jag är lycklig! Och jag är värd detta.
Jag har förberett mig för resan under lång tid, packat väskan och sitter nu på tåget som precis lämnat perrongen. Jag hoppas och håller tummarna för att det kommer att bli en stabil resa :)
Sitter och letar ännu mer info om operationen och hittade en föreläsning fr Örebro, eller snarare en informationsträff för patienter som ska göra en GBP. Mycket intressant. Många risker och komplikationer kan tillstöta som är lite läskiga men jag är redo. Jag är villig att riskera det, för det liv jag lever nu är bara ett halvt liv...om ens det.
Mtt mål är att bli sund, stark och frisk. Kunna bli accepterad som person innan de ser min enorma kroppshydda. Inte känna att man behöver special-vad-som-helst och bli behandlad därefter, som ett konstigt väsen. Slippa se avsky i människors ansikten, slippa möta fördomar om att tjocka människor enbart är lata och äckliga och får skylla sig själva...
Men framför allt, att orka med mitt liv.
Jag är viktigast i mitt liv!!!
Massor med kärlek till mina vänner som stöttar mig! Ni betyder massor för mig även om jag kan vara dålig på att visa det. <3
