Nya tag
Har haft en lång period nu av låg energi.. Jag har inte funnit glädje i mycket. Det gav till följd att jag började lyssna på alla gamla ursäkter jag kunde komma på till att inte t ex träna: Jag är för trött. Det är så kallt ute. Bilen är kall. Orkar inte. Jag kan ta en vilovecka. Jag är nog lite förkyld... Jag allt jag kan komma på. Igår nådde jag botten. Orkade inte någonting. Inte ens ljuga om hur jag mår på en direkt fråga. Nåja, man ska iofs kunna erkänna att man inte är på topp för sina vänner men jag har svårt för det. Under många år var det mitt normalstadium. SOm jag mådde igår var då en normal dag... Jag vill inte ha det så. Det som förr var normaldagsmående är idag min lägsta nivå. Så från där ska det gå upp. Jag jobbar hårt med det varje dag men ibland måste rustningen in på lagning också.
Vad var det då som gjorde att jag lyckades vända på det? Jo, med det som jag har upptäckt är nyckeln till så mycket i mitt liv; träning. Jag fick dock tvinga mig själv att ta mig ur sängen (som ju var såååå sköööön, och jag var såååå trött och skulle ju faktiskt ut och jobba natt....ursäkter i massor) och ner till lasarettet och gymet. Så på bara ren jävelskap till mig själv körde jag två pass; ett mini-Jillian-pass och ett pass inne i gymet... Jag kommer att ha så ont imorgon...Känner redan att det börjar värka... Men det känns SÅ bra nu!! Underbart!! Det var så värt att verkligen komma iväg. Nästa pass tar jag på fredag morgon när jag kommer från jobbet :) På tisdag ska jag ju träffa mini-Jillian igen och jag är helt säker på att hon kommer att köra slut på mig totalt :) Jag längtar!
Jag är glad över att ha funnit nyckeln som jag letat efter i alla dessa år!
Op-uppdatering: Jag har inte hört mer fr viktenheten, jag skulle ju få tid hos psykolog som nästa steg men det verkar dröja... Läkaren trodde att det skulle dröja ca en månad och månaden är nu snart slut. Men å andra sidan är de ju inte kända för att hålla tider där.. Fick ju vänta 19 månader för att komma dit och då var det på ett återbud. Hade inte det kommit hade jag nog fortfarande väntat...
Men jag är vid gott mod!! Livet går framåt.
En stor kram till mina vänner!!
Vad var det då som gjorde att jag lyckades vända på det? Jo, med det som jag har upptäckt är nyckeln till så mycket i mitt liv; träning. Jag fick dock tvinga mig själv att ta mig ur sängen (som ju var såååå sköööön, och jag var såååå trött och skulle ju faktiskt ut och jobba natt....ursäkter i massor) och ner till lasarettet och gymet. Så på bara ren jävelskap till mig själv körde jag två pass; ett mini-Jillian-pass och ett pass inne i gymet... Jag kommer att ha så ont imorgon...Känner redan att det börjar värka... Men det känns SÅ bra nu!! Underbart!! Det var så värt att verkligen komma iväg. Nästa pass tar jag på fredag morgon när jag kommer från jobbet :) På tisdag ska jag ju träffa mini-Jillian igen och jag är helt säker på att hon kommer att köra slut på mig totalt :) Jag längtar!
Jag är glad över att ha funnit nyckeln som jag letat efter i alla dessa år!
Op-uppdatering: Jag har inte hört mer fr viktenheten, jag skulle ju få tid hos psykolog som nästa steg men det verkar dröja... Läkaren trodde att det skulle dröja ca en månad och månaden är nu snart slut. Men å andra sidan är de ju inte kända för att hålla tider där.. Fick ju vänta 19 månader för att komma dit och då var det på ett återbud. Hade inte det kommit hade jag nog fortfarande väntat...
Men jag är vid gott mod!! Livet går framåt.
En stor kram till mina vänner!!
